Färgad tabell över aminosyraprofiler

Du kan lätt plocka ut produkter ur listan och sammanställa dem i en enskilld tabell för överskådlig jämförelse.

• Essentiella aminosyror har markerats med gult i nedanstående tabell.
• Tabellen visar den procentuell mängden av essentiella aminosyror i förhållande till referensvärden
• Tabelldata kommer från Livsmedelsverkets Aminosyratabell. Tabellen och förkortningar hittar du här.
• Livsmedelsverket har delat på MET och CYS, samt PHE och TYR, och för att matcha datan med referensmönstret från FAO/WHO/UNU 1985 har de adderats ihop. Summan motsvarar inte nödvändigtvis behovet av respektive delmängd (ex. för MET och CYS).

Aminosyror, digerbarhet, proteinkvalitet, och referensmönster

Värdena som presenteras här är ett resultat från biokemisk analys (från livsmedelsverket). Värdena talar om hur mycket aminosyror olika produkter innehåller, men värdena säger inget om proteinets fullständiga kvalitet. Proteinkvalitet beror ytterligare på hur väl kroppen kan absorbera – digerera – proteinet. Hur proteinet behandlas under tillagning har också inverkan på proteinets egentliga kvalitet.

”För proteiner i animalier är den s.k. sanna digerbarheten […] ca 95%. I cerealier ligger värdet mellan 85 och 90% och i torkade baljväxter under 80%. Proteiner i malda och siktade produkter som vetemjöl och sojamjöl har en lika hög digerbarhet som animalieproteiner. I en blandad kost av svensk typ med låg andel kostfibrer och hög andel animalieproteiner tycks proteinerna kunna digereras till nästan 95%.” (Näringslära för högskolan, 1999, s. 92)

Praktisk användning av tabelldata förutsätter således att hänsyn tages till digerbarhet och andra faktorer.

Värdena här kan användas för att teoretiskt betrakta proteinkvalitet – ett ändamål som ändå är intressant. Proteinkvalitet bedöms genom att jämföra ett proteins aminosyraprofil med behovet av aminosyror som den mänskliga kroppen har. Vetenskapen försöker fastställa den perfekta aminosyraprofilen för människor, och har genom åren föreslagit olika mönster, och senaste förslaget kom från FAO/WHO/UNU 1985 (Näringslära för högskolan, 1999, s. 88). Nedanför visas uträkningar i förhållande till FAO/WHO/UNU 1985 gällande vuxna individer. 1965 föreslog en expertgrupp att hönsäggets aminosyraprofil var lämplig som referens (Näringslära för högskolan, 1999, s. 88). Du kan välja ägg som referens (länk ovanför).

Aminosyror är proteinets beståndsdelar och det finns 20 aminosyror varav 8 är essentiella för vuxna (histidin: semiessentiell). Essentiella aminosyror måste tillföras genom kost eftersom kroppen inte kan tillverka dem själv. Övriga aminosyror kan tillverkas av kroppen. När en produkt uppfyller kravet för de 8 essentiella aminosyrorna, då klassas proteinet som fullvärdigt – bra protein. Protein som inte är fullvärdigt kan bara utnyttjas av kroppen tills den mest begränsande aminosyran har tagit slut.

Två produkter med olika aminosyra-profiler kan komplettera varandras brister. Kombination av spannmål och baljväxter är vanligt eftersom spannmål har brist på lysin men överskott på metionin, och tvärt om för baljväxter.

Referensmönster som används, mg/g kväve (vuxna)
Essentiella aminosyror:
    81  ILE
    119 LEU
    100 LYS
    106 MET + CYS
    119 PHE + TYR
    56  THR
    31  TRP
    81  VAL
    100 HIS
    
        FAO/WHO/UNU 1985 (refererad i Näringslära för högskolan, 1999, s. 88)

Komihåg att den färgade tabellen nedanför visar aminosyra i procent-förhållande till ovanstående värden. Under 100% indikerar att aminosyran i fråga är begränsande.